fuck!
Drop dead ”fuck me right now” gorgeous Swede, and I didn’t even know it was this late. After this night nothing is ever impossible.
Filed under Okategoriserat | Comment (0)Tio kilo lycka
Jag blir ungefär tio kilo lycklig av det här.
Från Linneas blogg.
”Jag saknar ganska mycket nu för tiden, vänner och kära ute i världen, men just idag saknar jag detta så himla mycket. saknar mitt lilla höör-gäng. saknar att höra anja ställa skeptiska frågor om beckis drömvärldar, saknar att snegla på becki när hanna sagt något dumt för att sedan bryta ut i gapskratt. saknar att hanna ställer till med fina upptåg, doften av beckis kök, saknar att spela spel, dricka te, skriva listor och se på film, prata om hannas gamla klasskamrater och världens bästa barnprogram. kan ni inte komma hem snart?”
Och en sommrig bild på oss.
Filed under Okategoriserat | Comment (0)Påsk
Igår var det påskafton och tyvärr var den alldeles förfärlig. Till att börja med hade jag varit uppe till klockan fem natten innan. Själva dagen var dock helt okej förutom att jag längtade hem fruktansvärt mycket. Just nu är alla andras föräldrar här så det kan inte hjälpas.
Men gud så underbart att bara åka hem över påsken. Träffa familjen och fika hos mormor och morfar med massvis av kakor, bullar, tårtor och kaffe. Få påskägg av farmor och träffa kusinerna. Och så en kväll med bara mamma, pappa och en film. Till sist en dag med mina fina flickor. Åh vad jag vill flyga hem på en mini-semester!
Men tillbaka till igår. Jag, Hannah och Charlotte gick och shoppade och köpte påsk-presenter till oss själva. På kvällen lagade jag och Hannah hamburgare framför Lotta på Bråkmakargatan och vid tio-tiden började folk droppa för att förfesta och dricka lite vin. Tyvärr fick vi oväntat besök av traktens värsta pojkspolingar. (aka S och hans gäng)
Där någonstans började saker och ting gå utför och jag gick för att hänga tvätt. Jag hör Hannah höja rösten och försöka få folket att bestämma vart de vill gå men de flesta verkar mer intresserade av sitt vin. Jag hör även Gregory fråga gnälligt om vi inte har något sött att äta. När jag kommer ut i köket igen ser jag Greg gå igenom kylskåpet och jag tvingas blunda och räkna till tio. Men än så länge är inget värre än vad man kunnat förvänta sig och efter fyra shottar Bison vodka känns allt helt okej igen.
Innan vi ska ut beslutar jag och Charlotte oss om att gå och borsta håret och fixa till oss. S, som jag inte snackat särskilt mycket med under kvällen tycker tydligen att detta är ett bra tillfälle att börja flirta med mig men den gubben går inte! Istället för att svara på hans ”Ciao Bella” smäller jag igen dörren i ansiktet på honom. Allt känns toppen.
Då kommer en kompis in och berättar att S försökt gå hem med en av mina bästa tjejkompisar i början av veckan. Jag dör lite av hans dumhet. Hur kan man vara så korkad?
Jag går ut och ringer Julia och någonstans i mitten av samtalet blir det så himla tydligt att jag druckit lite mycket den senaste timmen för rösten börjar stocka sig och jag tänker inte längre på hur korkad han är men desto mer på hur oviktig jag måste vara för honom. Och ännu konstigare tycks det mig att tjejen inte sagt någonting om det till mig på en hel vecka. Och ännu, ännu, ännu konstigare är det att min kompis inte sagt något men väljer att berätta det under en utekväll.
Men det värsta är att han är som han är, och att jag måste leva med det.
Så jag går hem och somnar innan tolv.
Filed under Okategoriserat | Comment (0)Wanna kiss you
Sitter och trycker i mig brända mandlar och hasselnöter medan jag tänker på livet. Eller kvällen rättar sagt. Vi var som sagt ute och firade Evas födelsedag med början på cabalacafe där vi drack drinkar och cyklade sparlcykel! Caipi blu och Long island ice tea, mmm! För att inte tala om min nya bror! En holländsk liten sötnos som jag snart ska adoptera. Efter snickssnack, skvallrande, shotande, skrattattacker och cyklande gav vi oss av mot Sodapop där vi shotade och danade till ”Barbie girl” ect.. Allt fint förutom att S var barnslig och pussade på mig hela kvällen. Snacka om att den killen saknar respekt, jag var SÅ nära att slå till honom igen.. Eva delade ut kakor, jag och Felicity dansade och pojken stod nära. Efter några timmar gick jag , Flick och pojken och käkade pommes och sen följde jag dem hem. Det slutade med att alla ter låg i Flicks säng och pratade om Kate och prins Williams bröllop.. Halv fyra begav jag mig hemmåt och sprang in i Eva på gatan… Tänk vad tokigt det kan bli.
Antar att denna kvällen låter rätt lam utifrån, men jag svär, så mycket intriger som det finns här nu är inget mot de intriger som funnits i mitt liv innan. Och jag är trots allt en drama queen, i varje fall enligt Charlotte!

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA, jag dör lite när jag ser dessa bilder från ikväll! ”WANNA KISS Y.O.U!”
FÖDELSEDAGSFÖRBEREDELSER
I morgon har världens skönaste böna, Eva från Bjärred födelsedag. Hon är den enda personen från Bjärred som jag känner men jag slår vad om att hon är ett av de bästa exemplaren därifrån. Nåja, ikväll har jag ritat en liten bild av sagda flicksnärta. Eftersom jag inte kan rita ansikten fick hon en ansiktsmålning i form av en fotboll. Det passar faktiskt riktigt bra eftersom hon hade try out med ett serie A-lag ikväll. Nu är det bara färgläggning kvar, men såhär ser resultatet ut hitintills:
Spegelvänt, så nej, hon fyller inte 12 utan 21.
GRATTIS SNÄCKAN!
Filed under Okategoriserat | Comment (1)Söndagar!
Åh, söndagar är mysdagar. Om man inte har en pojkvän eller familj betyder det att man ser på film, läser böcker, bläddrar i tidningar och dricker varma drycker. Nog för att jag har en familj, men tyvärr i ett annat land.
Förut har jag alltid känt mig kluven inför söndagar. Till skillnad från fredagar och lördagar känner man ingen press på sig att ha roligt utan kan bara slappna av. Men ofta innebär söndagar också panikläsning av gamla läxor och håglös rundvandring i morgonrocken med ångesten om att det dröjer en hel vecka innan man blir ledig igen. Men den ambivalensen tog slut i samband med att jag slutade skolan.
Numera betyder söndagar hemma att bli väckt runt tio-tiden och få sätta sig vid dukat bord. Det enda man måste tänka på är att paxa rätt delar av tidningen innan någon annan hinner före, sen kan man sitta och dricka te, äta scones och leta lägenheter i bostadsdelen i evigheter! Självklart lyssnar vi på Ring så spelar vi och Melodikrysset.
Efter frukosten väntar sängen igen. Med en ny kopp te är det nämligen dags skumma igenom ett 30-tal bloggar. Är det fint väder kan man gå och lägga sig på gräsmattan med en bok eller en trave mat-tidningar. Vid två kommer pappa hem från Bilema där han varit och köpt fika efter en tur till Brädgården, Bilmånsson eller någon av hans andra favoritaffärer. Jag blandar saft med isbitar, mamma kokar kaffe och lägger upp fika och Martin lägger ut dynor till stolarna på terassen. Sen inträffar dagens mest spännande händelse! Då slänger pappa upp tidningarna han köpt. En kvällstidning med bilaga och en tidning till mig! Fyra familjemedlemmar och fyra tidningsdelar om man plockar ut sporten, perfekt!
Sedan väntar några timmar fyllda av skamlöst, underbart strunt. Läsning i kokböcker, tonårsböcker och gamla tidningar, pianospelande (om resten av familjen är utomhus), negerbullsbaknin eller nagellacksmålning. Kanske går man och plockar vitsippor eller färgsorterar sina filmer. Går igenom gamla anteckningsblock från gymnasiet eller sitter i timmar framför barbiecollector.com. Ibland ligger i vårsolen medan man tänker ut bra namn till sina barn eller lyssnar på Filip och Fredriks podcast.
Efter några timmar ropas det från köket att man ska joxa ihop en äppelpaj. Pappa sitter med en Guinness i handen och bläddrar i sporten iförd sitt rutiga förkläde medan mamma, i sitt blommiga förkläde, hackar grönsaker eller blandar Gin och tonic i små glas. Så småningom blir det dags att duka och sedan njuter man av en lång middag där till och med Martin deltar. Det är ju kul att man får se det lilla livet i varje fall en gång i veckan. Klockan sju rusar jag från bordet för då visar Svt veckans bästa tv. Skärgårdsdoktern, Wild kids eller någon annan toppenserie.
Klockan nio vankas det långfilm med mamma och pappa. Har man ingen hyrfilm fungerar söndagsdeckaren eller polisdramat på tv helt okej. Varför visar antingen Svt eller Tv 4 alltid deckare och polisserier på söndagskvällarna? Nåja, eftersom det är det enda som fungerar för samtliga medlemmar i vår familj ska jag inte klaga. Alla börjar kvällen på sina bestämda platser. Mamma i fårskinnsfåtöljen, pappa i den stora fåtöljen och jag i soffan. Efter tre timmar ligger samtliga i soffan. Vid tolvtiden tar kvällen slut och vi säger godnatt. Veckans bästa dag är därmed slut.
Här i Bologna däremot.. Just nu sitter jag på mitt favoritcafé och dricker en Creativo con canella. Kaffe smaksatt med kanel och ett berg av grädde med nöttopping och kolasirap. Bläddrar i en reklamtidning för LUSH. Jag har kommit på att bilderböcker och modemagasin är det bästa sättet att lära sig italienska på! Snart ska kila för en filmkväll med Hannah och Olivia väntar och innan dess måste jag hinna köpa Chips!
Söndagar♥
Filed under Okategoriserat | Comment (0)Innehåller lök vitamin C?
Bologna, det kulinariska kökets moder. Eller?
Inte skulle jag vilja kalla mig och Hannah mästerkockar direkt. Särskilt inte med tanke på att pannkakor är något vi äter minst varannan vecka. Främst för att det är lätt att laga (för Hannah som gör smeten) och för att själva stekningen är väldigt avslappnande och uppmärksamhetskrävande (för mig, pannkaksvändaren). Det är bra, för då har inte jag tid att lägga gosedjur i kylen, sticka in lappar under Lucas dörr eller på andra sätt busa med Hannah.
Anyway, det mesta vi gör blir rätt gott, även om vi borde äta mer grönsaker.
Currygryta med kyckling, potatis och groddar. Serverad till sallad med tomat, lök, världens krämigaste ost och massor av balsamico. Mmm! Tilltugg i form av oliver, grissini och dipp. Det märks när little J är med och lagar mat…
Tjejkväll med Tacos! Och vin. (måltidsförhöjaren 2.0)
Vanlig middag för mig och Hannah. Kyckling med någon kryddmix, kokosmjölk, olika sorters lökar och massa paprika. Våra c-vitaminer kommer nästan enbart från lök. Om nu lök ens innehåller c-vitamin? Fast då och då pressar vi en halv citron i maten. Det gälls vell?
Filed under Okategoriserat | Comment (0)
Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig
Kvällen börjar hos Charlotte med öl, vin och drinkar. Tjejsnack och massvis med skvaller mellan mig, Julia, Hannah, Olivia, Charlotte, Sofie och Eva. Sedan går vi ut, ner mot stan. Vi lämnar av little J och därefter Olivia på vägen och fortsätter mot en regnig utomhusfest på via Zamboni. Mitt på gatan står vi med varsin öl, dansar och ler från öra till öra. Vi skriker att ”detta hade minsann aldrig kunnat hända i Sverige” och skuttar fram på gatan för att gira mellan olika pojkar. Jag hör mig själv skrika att ”detta är det roligaste jag någonsin gjort”, med Hanna i blickfånget, en pojke i handen och håret klistrat mot huvudet. S tar mig åt sidan för att försäkra mig om att hans vecka varit hur tråkig som helst. Och inte tar det mer än fem minuter innan han blir fysisk. Efter tio minuter ger jag jag efter. För efter varje gång han visar intresse börjar jag tvivla på honom och på vad han vill. Kanske finns det något där? Jag kan inte hjälpa det. Fast det gått tre veckor sedan sist.
Efter ännu mer dansande i regnet går vi till Lord lister, torkar håret under hand-torken och pratar med främlingar. Tänker att ”När dansade jag senast mitt på gatan med tusen främlingar, mitt i regent?!” Men mitt i allt vänder sig en kompis mot mig och jag vet att det som komma skall inte är positivt. Jag sväljer hårt och lyssnar.
Hårda ord. Hans ord. Hans hårda ord.
JAG VILL INTE HA HENNE
Déjà vu och jag vill bara slå huvudet i väggen. Döden känns välkommen, alltså hans död.
Jag sväljer tårarna, tar min tröja och lämnar lokalen. Mitt huvud kokar och det snurrar i min skalle, jag återvänder för att ge honom en örfil. Örfilen blir till en klapp mot hans huvud, men ändå. Jag hade aldrig kunnat se mig själv i ögonen om jag inte gjort det.
Nu ska jag gråta ögonen ur mig. För jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig.
Filed under Okategoriserat | Comment (0)Ligger i sängen och kollar på Vinnarskallar, en serie om barn som tränar friidrott. Det är andra gången jag ser den, förra gången var jag sexton år. Den vänder sig till barn i mellanstadie-ålder men den är så fruktansvärt bra! Och sorglig, sommrig och barnslig. Och killen som spelar deras tränare är så vansinnigt gullig!
Nu måste jag byta om för snart ska vi dricka en sista skål för Lance som lämnar imorgon. Ska man vara realistisk är det nog sista gången man ser honom. Han kommer trots allt från Texas och dit åker man inte varje dag. Men realistisk är ingen egenskap jag brukar hålla fast vid. Kanske bilar jag genom USA någon gång eller så träffas vi någon gång i New York. För dit ska man ju!
Tankarna vandrar och jag tänker på avsked. Även om jag tycker det ska bli väldigt tråkigt att Lance åker finns det personer jag kommer att ha ännu svårare att ta avsked från. Det känns tungt. Tror att det bland annat är sådana avsked som gör att man växer upp och blir vuxen. För visst vet man innerst inne i de flesta fall att man aldrig kommer att ses igen, hur roligt man än hade tillsammans i några sommarvarma månader när man var 20 år. Men jag som inte kan hantera avsked då? Jag som inte förstår att saker tar slut och som låtsas som om ingenting är förgängligt. Särskilt inte just nu. Mantrat som sägs om och om igen inuti mitt huvud. Ingenting är förgängligt, inte just nu, inte just nu.
När man har det bra vill man inte vakna upp till alla måsten. Men minst av allt vill man vakna upp och inse att saker tar slut. Drömmar tar slut när man vaknar, livet tar slut i Höör.
Filed under Okategoriserat | Comment (0)To pee or not to pee
To pee or not to pee, that is the question. Sex and the City logik, första avsnittet andra säsongen. Ett mycket intressant samtal med flickorna gällande detta i fredagskväll. Fyra emot, Eva tveksam.
Äntligen känner jag mig helt frisk, efter nästan en vecka i sängen är jag nu redo att möta värden. Det var jag i och för sig igår också, och i fredags. Men nu mår jag helt, helt bra. Till och med på morgonen.
De två senaste dagarna har spenderats i parken på en film och i gassande sol. Men jordgubbar och kall läsk medan de andra halsar kall öl. Jag däremot ska ha två vita veckor. I parken har vi legat och lyssnat på musik, läst tidningar och böcker och knaprat chips, allt medan vi vänder oss var tionde minut för att få en jämn solbränna..
I fredags kväll var jag hembjuden till Eva, där hon, jag, Charlotte, Hannah och Sofie lagade mat tillsammans. Sedan gick vi till Cabalacafe varifrån vi drog vidare till Siestaclub där vi mötte upp killarna. Men då blev jag trött och drog hem.
Igår kväll gick jag och Hannah hem till Anastasia som hade lagat indiskt. Mmm! Allt var så himla gott! Vi satt på hennes innergård hela kvällen och träffade nya människor som var väldigt roliga. Vid tolvtiden mötte vi upp gänget på siestaclub och bestämde oss för att dra till Tresoar, en latinoklubb. Ganska roligt. Jag var i varje fall den ända som slapp betala eftersom jag redan hade klubbkort. De andra fick betala hela 10 euro, för vilka de även fick två drinkbiljetter. Tur, tur , tur för mig att jag hade kortet, jag som har en vit vecka. Efter nån timme gav jag upp. Att vara den enda nyktra personen i ett sällskap är roligt ett tag, men att vara ute till fyra känns rätt meningslöst. En halvtimmes promenad klockan två däremot, med Magnus Betners podcast i iphonen var precis vad jag ville just då.
Nu blir det solkrämsinsmörjning för snart vankas parken!
Filed under Okategoriserat | Comment (0)


