Påsk

Igår var det påskafton och tyvärr var den alldeles förfärlig. Till att börja med hade jag varit uppe till klockan fem natten innan. Själva dagen var dock helt okej förutom att jag längtade hem fruktansvärt mycket. Just nu är alla andras föräldrar här så det kan inte hjälpas.

Men gud så underbart att bara åka hem över påsken. Träffa familjen och fika hos mormor och morfar med massvis av kakor, bullar, tårtor och kaffe. Få påskägg av farmor och träffa kusinerna. Och så en kväll med bara mamma, pappa och en film. Till sist en dag med mina fina flickor. Åh vad jag vill flyga hem på en mini-semester!

Men tillbaka till igår. Jag, Hannah och Charlotte gick och shoppade och köpte påsk-presenter till oss själva. På kvällen lagade jag och Hannah hamburgare framför Lotta på Bråkmakargatan och vid tio-tiden började folk droppa för att förfesta och dricka lite vin. Tyvärr fick vi oväntat besök av traktens värsta pojkspolingar. (aka S och hans gäng)

Där någonstans började saker och ting gå utför och jag gick för att hänga tvätt. Jag hör Hannah höja rösten och försöka få folket att bestämma vart de vill gå men de flesta verkar mer intresserade av sitt vin. Jag hör även Gregory fråga gnälligt om vi inte har något sött att äta. När jag kommer ut i köket igen ser jag Greg gå igenom kylskåpet och jag tvingas blunda och räkna till tio. Men än så länge är inget värre än vad man kunnat förvänta sig och efter fyra shottar Bison vodka känns allt helt okej igen.

Innan vi ska ut beslutar jag och Charlotte oss om att gå och borsta håret och fixa till oss. S, som jag inte snackat särskilt mycket med under kvällen tycker tydligen att detta är ett bra tillfälle att börja flirta med mig men den gubben går inte! Istället för att svara på hans ”Ciao Bella” smäller jag igen dörren i ansiktet på honom. Allt känns toppen.

Då kommer en kompis in och berättar att S försökt gå hem med en av mina bästa tjejkompisar i början av veckan. Jag dör lite av hans dumhet. Hur kan man vara så korkad?

Jag går ut och ringer Julia och någonstans i mitten av samtalet blir det så himla tydligt att jag druckit lite mycket den senaste timmen för rösten börjar stocka sig och jag tänker inte längre på hur korkad han är men desto mer på hur oviktig jag måste vara för honom. Och ännu konstigare tycks det mig att tjejen inte sagt någonting om det till mig på en hel vecka. Och ännu, ännu, ännu konstigare är det att min kompis inte sagt något men väljer att berätta det under en utekväll.

Men det värsta är att han är som han är, och att jag måste leva med det.

Så jag går hem och somnar innan tolv.

test Filed under Okategoriserat | Comment (0)