Liten gullungelista 1

Åhhh, som jag har längtat efter denna stunden! Stunden då jag ska införa min berömda (?) gullungelista på bloggen!

Liten gullungelista 1:

• Liten blond individ som sover med mössan på. Låt mej sova bredvid ..
• Om blickar kunde få mig att smälta. Hetare än kokande vatten och stekande sol..
• Sötaste sleepingbuddyn, med rösten som man bara vill lyssna på timme efter timme..
• Att inte ha dej på listan är otänkbart. Mer beroendeframkallande än heroin, det är du..
• Gulligt leende under lugg. Tillsammans kan vi utforska andra sidan, eller bara varandra..
• Söt som socker, och snäll som ett mjukisdjur. Ge mej lite mer, ge mig lite mer..

Honey, honey. How he thrills me, aha, honey, honey!

Besvikelse.

Jag gillar att få som jag vill. Eller rättare sagt: Jag HATAR när jag inte får som jag vill. När man får det man vill ha och när saker blir som man har tänkt sig blir man ju inte sprudlande glad. Mer nöjd. Men när saker inte blir som jag vill blir jag så fruktansvärt frustrerad! Det kokar av ilska och besvikelse i blodet och jag vill bara slå och sparka! Jaja, vet inte riktigt vad jag ville säga med detta. Eller jo, att ”han är min.” Hahaha, skoja… NOT

Boom boom pow!

Fighting evil by moonlight, winning love by daylight. Never running from a real fight, she is the one named Sailor Moon!

Egen variation:

Making out in the moonlight, take him down by daylight. Kiss and tell is even more fun, I am the one, the sun and moon!

Tokigt i tankevärlden.

Ibland har man så mycket tankar att hälften vore nog! Huvudet är fullt och man bara måste skriva ner dem för alla verkar viktiga! Någon vecka efter att jag börjat på LTH va det här vad jag hade i huvudet:

Nya tider. 13 poäng till honom. Klockan 3 på natten, det brukade vara jag! Pippiflickan är värst. Knäppa killen är ihop. Pendlar i humör, men inte oändligt.Varit ovanligt lite mig.

Förstår inte mycket av det nu i efterhande men då var det livsviktigt! Sånt känns så fint. Så nu tar vi en till, detta är vad jag tänker på just nu:

Världar av porslin, vakten kommer. Vin till folket och honom till mig. Fylla i och fylla. Två små öar i havet eller två bord med matematik. En ängel i blå tröja efter en djäul med blicken. Blicken. Jag hoppas på klockan tre!

Baby! Fått in ett nytt objekt i huvudet.

(Ledtråd till migsjälv ifall jag skulle glömma: mörkhårig, lång, låååååång kram..  )

Livet i kubik.

Frätande bitterhet,

brinnande matematik,

du och jag inlåsta,

i ett luftslott,

aldrig och just nu.

And if you play me, please dont let it show.

I dont wanna know.

Alla människor har svagheter. Jag med. En av mina största svagheter går under namnet mr X. När jag är med honom förvandlas jag från en hysat intelligent tjej med gott om självförtroende till en lam kopia av mig själv, med bara ett mål i livet: att få Mr X att tycka om mej. Jag har såklart försökt att ignorera honom, och visst går det, iaf  tills jag ser honom. Då förvandlas jag till en tjej med nerverna på helspänn. Hjärtat sitter utanpå kroppen och väntar på att bli tillknycklat och trampat på, så fort han rör en annan tjej. Vilket han gör exakt hela tiden.

Att jag bryr mig så mycket och reagerar så starkt  när det gäller honom vet alla som känner mig, det syns ju så fruktansvärt mycket. Jag bryr mig nämligen inte om att dölja det. Därför gör det alltid ont i mej när mina vänner håller på med honom. De vet vad han betyder för mig. Han är ett otroligt känskigt ämne och respekterar man mig lämnar man honom ifred. Otminstånde när jag är där. Annars kan man dra åt helvete.

keep it.

Från sjuksängen.

Jag har magsår, men orkar inte skriva om det just nu. Varit borta av smärta i några dar, men nu verkar det bli bättre (?) Jag är iaf tillräckligt frisk för att lista mina bästa barnserier. Det är jag iofs alltid..

Bästa serierna för barn OCH vuxna:

• Eva & Adam. Eliiiiiiiiiitnivå.
• Mysteriet på Greveholm. Bör ses minst en gång i kvartalet.
• Ebba och Dridrik. Verklig kärlek när den är som mest ogreppbar.
• Barnen på Luna. ”Den kunde du inte ta, mjölkchokla!”
• Bert. Man kan bli förälskad ofta, faktiskt!
• Livet enligt Rosa. Motto: Det gäller att testa mycket för att hitta sig själv.

Säkert glömt massa, får uppdatera den när jag tänker klarare.

Som Melitta säger: Vi sess!

Ännu en eloge för introt till Mjölktandsmössen, så fin! Ett annat intro som bör lovprisas är introt till Den vita stenen. Det är en helt underbart ljuvlig serie om Fiddeli och Farornas konung. När jag ändå hyllar barnserier får jag ju inte glömma Ebba och Didrik, det hade varit katastrof. ♣