Om jag någonsin skriver en bok..
Har vatt förkyld hela helgen och borta från skolan i några dagar. Egentligen inte för att jag varit förkyld utan mest för att det är roligare att vara hemma. I alla fall om helgen innefattat hårt festande med förödande konsekvenser. Hitintills hemligstemplat marerial är inte så värst hemligt längre och det är helt och hållet, typ, mitt fel. Iofs handlade det om mig så jag får skylla migsjälv och min stora trut. Men nu blir det skola imorn. Har dock varit extremt skönt med mysig hemmatid. Jag har sovit till 11, gjort lyxfruckost, tatt ut melodier på pianot och försökt mig på att skriva en novell. Det bev en sida. Om en tjej som såg på teve. Jag ÄR ett skämt.
Jag har alltså skrivit en sida om en tonårstjej som heter Siri. Jag hoppas att du har med familjemedlemmar til mig i alla dina böcker Tore. Siri sitter och kollar på Sailor Moon. Thats it. Men den är inte så pjåkig trots allt, den påminner om böckerna jag läste när jag var femton. ”Linas kvällsbok”, ”Hur kär får man bli”, ”Expert på att rodna”.. Om jag någon gång skriver en bok (förutom mina memoarer oach min msnkonversationsbok) kommer det helt klart bli en bok för tonårsflickor. Jag tror nämligen inte att jag kommer bli över 19 år, rent mentalt. Just nu ligger jag vell på 16 år, om ens det. Dessutom har jag ruskigt många erfarenheter jag längtar att dela med mig av. Okej, jag har inte blivit kär i bästa kompisens kille, det klassiska scenariot slipper jag. Men jag längtar efter att berätta allt det andra. Förälskelser som höll i sig i flera år, badning med klassen när bikinitoppen rykte, första RIKTIGA kyssen med byns playboy nr 1, hysterin runt handbollskillarna, lappskrivandet under lektionerna, att inte veta vad man skulle göra med sin pojkvänn, första gången man gick ut och dansade, första gången man drack sprit, första dejten, första gången man insåg hur mycket man kunde manipulera killarna till om man hade en generös urringning. Hmm… nu verkar jag ju iofs inte äldre än 14. Det är bara för att jag blir så uppspelt varje gång jag tänker på högstadiet. Alla förväntas avsky högstadiet, iaf alla som är någonting idag. Det är bara killarna som va coola på högstadiet och nu jobbar på pappas byggfirma eller är mellanchefer på komunen som får tycka att högstadiet va ballt. Det skiter jag i!
Nu ska jag skriva en lista över machomän. Får se om jag publicerar den här.
CIAO! Buona notte♥
Filed under Livet, LTH | Comment (0)här kommer hon som som, som, sommaren!
Sjömanskläder har alltid varit fint men idag känner jag verkligen för att dra på mig min sjukt snygga blå och vitrandiga klänning. Synd att jag inte har en stråhatt med svart band, ett par dogside och en fin sommarbränna. Brännan kan iofs diskuteras, men skulle helst bli kvitt min randiga fylle-fejk bränna..
Just nu sitter jag och bläddrar mellan Wild kids och American dreamsklipp på youtube och väntar på att Hanna ska ringa.
Jag önskar att det hade varit sommar nu. Isf skulle jag åka på utflyckt. Tåg, bil eller cykel spelar inte så stor roll. Fast bil hade varit härligt. Några tjejer som försvinner för ett tag. Susar fram på motervägen, lyssnar på muik, fläktar sig i vindrutan och berättar hemligheter. Dricker rosé i någon park eller vid en badplats, håller varandra i handen och hoppar i sjön eller havet, går på konsert och skriker med i välkända melodier eller blir bortbjudna på någon spontan fest..
Nej nu ska jag ta tag i verkligheten. Rättare sagt se på svenska hollywoodfruar efter ett samtal med Hanna.
”Frida är Frida, en söt liten ung kvinna” -Gustav en tioårig pojken om sin lika gamla flickvän. SWEET.
Filed under Livet, Svammel | Comment (0)”Cause we just want to dance all night
Live inside the spark of life
This might be the only time around”

Mest för att Chuck är så vacker men även för Blairs snygga kappa
Biologi
Ligger i min säng och känner mig lite vemodig. Vemodig är ett underligt ord. Det består av ve, som i ve och fasa, och modig. Rädd och modig?
I alla fall så ligger jag och funderar över livet. jag känner mig som en gammal kvinna och ett litet barn. Men mest som en förvirrad tonåring. Jag vill inte bo hemma, men jag klarar mig inte själv. Jag har ett behov av kunna prata med mamma närsomhelst. Och vems knä ska jag ligga i när jag ser på tv? Vem ska se till att jag kommer upp ur sängen och vem ska lyssna på mina funderingar? Trots det vill jag flytta. Vara obunden, sköta migsjälv. Äta Ben & Jerrys glass till middag, ha vänner-marathon i sängen utan att få dåligt samvete eller kunna sitta apatisk vid datorn, kolla bilder på förlorade kärlekar och låta tårarna rinna. ha möjligheten att ta med en kille hem utan att bli utfrågad nästa dag.
Jag drömmer ofta om en viss kille nu. Tack killar, det kallas dåligt inflytande. Vad skulle det vara bra för? Han är ju så oskyldig.. Och den mest genuint trevliga personen jag träffat. Fast jag tycker ju inte om trevliga personer, de är för intetsägande. Jag vill ju ha en farlig kille med attityd. Ingen snäll kille som frågar hur man mår och verkligen lyssnar på svaret. Men nu vill jag tydligen ha en sådan kille. Säger mitt lilla hjärta, min lilla hjärna, hormonerna, signalsubstanserna och dess mottagare eller vad som nu styr känslorna.
Konstigt ändå, jag är otroligt intresserad av vad som gör att man blir kär och var kärleken finns i kroppen. det va det ända som vi inte gick igenom på biologin i gymnasiet. Allt annat skulle man lära sig. Virus, bakterier, stamceller, livets uppkomst, blodomloppet, familjen kransblommiga och tarmarnas olika delar, allt det skulle studeras. Men varför vi blir förälskadeo och varför vi inte kan styra i vem vi blir förälskad i, det lämnar vi. Det är viktigsre att veta var hypofysen sitter och hur många olika vidriga maskar det finns.
Inte ens att delfinerna är det ända djuret som har sex bara för att det är härligt fick vi lära oss. Det har man fått veta på annat håll. Nej, jag har aldrig varit förtjust i skolans biologiundervisning. Jag tycker man borde omprioritera. Följande saker ska man ta upp:
- Kärlek, finns det? Vad är det då, rent biologiskt?
- Vad påvärkas människor mest av; arv eller miljö?
- Varför skrattar man när man blir kittlad? Det är ju inte roligt utan snarare en form av tortyr.
- Varför är man konstruerad så att man när man känner en viss doft kan man få upp en mycket tydlig, detaljrik bild av något som ligger djupt imon en?
- Varför är det mer accepterat med alkohol än droger när det finns droger som är betydligt bättre för en än alkohol? Borde inte forskare gå ut med den lilla upptäckten?
Lite av det som jag tycker platsar inom ramen för ämnet biologi men är mycket intressantare än växters latinska namn.
Imorn ska jag på farfars begravning. Jag tror inte jag kommer tycka om begravningar. Har aldrig varit på någon så detta är min första. Hoppas på vacker musik.
Nu ska jag sova, arrivederci◊
Filed under Kärlek, Svammel | Comment (0)Mikael.
Heej!
Här är jag igen, efter en lång frånvaro. Ligger och ser på ett herrans liv med Filip och Fredrik. Handlar om Mikael persbrandt. Som jag har haft en crush på sen jag va ca 11 (!) år. Han är verkligen min drömman. Hård som sten, han slåss och bråkar, han är manlig och charmig som in i helvete. Hans blick får en att smälta och stelna till samtidigt. Och så är han så stilig..
Filed under Kärlek | Comment (0)you only want to break break my break break my heart.
Filed under Okategoriserat | Comment (0)Pyjamasklädd tablettmissbrukare vaknar då och då men vägrar stiga upp. Skicka gärna presenter, knark och nya föräldrar. kärleksfilmer, guds folk och killar kommer inte innanför tröskeln.
Filed under Okategoriserat, Svammel | Comment (0)
