Här kommer alla känslorna och en slags lista
Tiden går så himla fort.
Idag tyckte jag om:
när V sa att han tyckte att jag var fantastisk, Anastasias indiska middag, att det första jag och Reena gjorde när vi träffades i förmiddags var att fnissa hysteriskt och låten Sarà perché ti amo, men det skäms jag för.
För en vecka sedan tyckte jag om:
att gurkan åkte ut ur Big Brother, coca cola zero, Reenas och mina spontana påhitt och the Byrds.
För en månad sedan tyckte jag om:
den okända killen jag träffat i parken, att laga mat och kolla SATC med Hannah, världskartor och sommar i P1.
För ett kvartal sedan tyckte jag om:
att kyssas med Sebastian, Rödvinet för 15 kr på Coop, Cabalacafe och att gå till parken och sola med flickmaffian.
För ett år sedan tyckte jag om:
att flamsa med mina musketörskompisar, rosévin, rostemackor med smält smör och att kolla på och föra diskussioner om danska Paradise Hotel.
Vissa av sakerna känns så avlägsna. Som Rosévin och Sebastian. Andra saker känns så självklara. Som Paradise Hotel och Coca cola zero.
På den histroniska fronten måste jag säga att jag är lite förvånad. Jag trodde mitt humör skulle hålla i sig hela kvällen, särskilt efter en riktigt bra kväll med god mat och tjejsnack i Anastasias kök. Men jag är lite låg. Jag hade gärna hört av honom en gång till idag. Jag vet, jag är patetisk. Som om det inte räcker med två gånger om dagen. Men det gör ju inte det.
Fast jag har kommit på en sak som jag tror gör mig mindre histronisk. Jag föreställer mig nämligen att en histronisk person enbart har två lägen, alltså lycklig och olycklig. Och att de ständigt pendlar däremellan.
Jag däremot, har ett oändligt antal olika humör. Rosenrasande, söndagsdeppig, uppgiven, mellanstadiefnittrig, uppe-på-ett-moln-nöjd, dölycklig, uttråkad, sprallig, nonchalant, arrogant, världsfrånvändande, mördarblicks-arg, ironisk, blyg, katastrof-ledsen, rutingråtande, mys-avslappnad, tokkär eller superirriterad. Men det är sällan som jag är harmonisk. Det måste vara den svåraste känslan.
Tv-spel och återblickar
Var ett tag sen jag skrev nu men så blir det med skolan, sol och diverse strunt. Sitter och mimar till texten i Tranne te. ”Se tu sei bella e bionda grida ooooooooooooooh”
Snart ska tjejerna hem till Hannah och laga pizza och spela tv-spel. Det känns ungefär så långt från mig man kan komma. Fotbollskväll följt av tv-spelskväll? Öl istället för cocktails? Jeans och tröja? Men detta är säkerligen bra för mig. Jag behöver trots allt tona ner min tjejiga sida något, eller?
Kanske skulle jag posta lite av helgens aktiviteter här, tagna från ett brev hem? Jo, så gör vi.
Igår var jag och Hannah ute och shoppade hela dagen, mitt ena par jeans har gått sönder så hade bara ett par. Men nu köpte jag ett nytt på Hm, jättebilligt! Sen gick vi till mig och lagade mat, pasta med svamp-, dijonsenap- och lövbiffssås. Jag, Julia och Hannah. Efter det bytte vi snabbt om och drog till Hannahs place för fördrinkar med de andra tjejerna. Vi gick ut och drack en coctail på lap 16 och därefter mötte vi upp killarna på siesta club varefter vi gick och käkade varsin pizza slice för att orka gå till discot millenium. Halv fem var vi hemma..
Trots en sen gårdagskväll bestämmde vi oss för att vakna tidigt och gå till en av parkerna. Innan parken fick vi dock till piazza maggiore och smygkollade på de ursöta barnen som sprang runt och dansade i maskeradkläder. Sötast var en liten, liten krabat i dalmatinerdräckt som stod helt stilla med sin ”hitta nemo”- ballong i handen. Efter det begav vi oss dock till vår slutdestination. Vi hade med oss picknick, stekte i solen, kastade fresbee, och njöt av en riktigt varm dag. T-shirtsväder, minst 15 grader och sol! Det var riktigt, riktigt skönt. Vi hade med oss hemgjorda baguetter med salami, ost och tomater, kakor, äpplen och lemonsoda. Mm.. Det var jag, Felicity, Hannah, Charlotte, Sofie, Lance, Sebastian, Erica och Matt. Lätt en av de bästa dagarna här! När vi kom hem från parken gav vi tjejer oss av hem till mig för att laga potatisgratäng med avokado- och baconsallad. Jättegott! Fast jag nästan somnade av trötthet mitt i maten och lyckades spilla ut läsk över hela bordet.
Det är så skönt att leva här, utan alla gamla måsten och utan några som helst intriger. Fast lite längtar jag såklart efter att något ska flippa. Jag har en känsla av att helgen kan framkalla vissa utsvävningar, men vi får se..
På fredag bär det av mot Florens, Firenze! Stackars hotellägare, han kommer bli något överväldigad när ett tiotal entusiastiska ungdomar kommer inklampande. Men låter det inte skoj?
Hört att jag utökat min läsarskara! Numera är vi alltså sju stycken som med jämna mellanrum besöker denna blogg. Nej, det var ingen felskrivning när jag skrev ”vi”. Jag läser faktiskt min egen blogg. Ofta dessutom. För mig är den humor på hög nivå, det tar nämligen inte mer än en vecka innan jag skrattar åt vilka konstiga saker jag har haft för mig eller hur otroligt naiv jag varit, trots att sagda saker verkat helt normala när jag väl skrev dem.
Nåja, nu pratar jag strunt. Dags att duscha, om 7 minuter ska jag vara hos Hannah. Tur att hon vet att jag är dålig på att passa tider.
Ciao!
Magen kurrar
Klockan är halv fyra och det är frukost time! Tänkte låta er obefintliga läsare (och mig själv) rösta på vad jag ska äta.
- Barnmenyn -Kanelbullar och mjölk
- Stureplansmenyn -Blåbärs & Kaffe smoothie och chailatte
- Chokladmenyn -Chocolate chip cookies och varm choklad
- English breakfast-menyn -Rostemackor med smör och jordgubbste
- Deluxe-menyn -Mix av ovanstående förslag
Jag röstar på nr 5. Och nr 5. blir det!
Uppdatering, så här blev det!
Filed under Listor, Svammel | Comment (0)
Barnporr?
Barnporr? Nejdå, bara lite svammel.
Jag är nog lite smått galen. Är det helt normalt att bli glad och frittrig när man ser barn pussas på tv? Jag vill verkligen poängtera att det inte är något jag tänder på, jag tycker bara det är så otroligt fint. Man blir mycket gladare av det än av att se folk ha sex i Big Brother. Såg nyss på Föräldrafritt på kanal 5, ett brittiskt tv-program där mellanstadieklassare, 10 tjejer och 10 killar, lever isolerade från vuxna. I reklamen för nästa veckas program får man se hur en tjej låser in sig själv och sin kille i garderoben för att säga att hon älskar honom. Och en liten kille sitter med armen om en tjej medan de andra småretar dem. Sånt blir jag helt fnittrig av.
Föräldrafritt, flickorna. Ja, så här glada är de oftast. De små stackarna.
En liknande sak hände i helgen när jag var på kalas. Min 8-åriga kusin satt och retade en av våra andra kusiner, en 18-årig kille. Hon satt och petade på honom och sa saker som ”Är du kääääääär i Anna” ”Brukar ni h när ni träffas?” Det tog ett litet tag innan vi förstod att hon menade hångla när hon sa h och först tyckte vi att det lät riktigt läskigt. Är det sånt dagens 8-åringar gör? I så fall är vi äldre nog väldigt sent utvecklade. Anyway, efter ett tag började jag också retas, med lika fnittrig falsett-röst och samma leende på läpparna. Urkul! Sen började vi diskutera klassdiscon, skolgårdslekar och Tsatsiki, filmen alltså. Tänk att hon kunde så många repliker utantill. Jag kände verkligen att jag fann en själsfrände där.
Tänkte ge er en liten lista på bra serier att se om ni vill se sprudlande barnkärlek:
1, Wild kids -andra säsongen såklart!
2, Livet enligt Rosa -Rosa är en stor förebild för vilken flicka som helst. Fullträff!
3, Blue water high -första säsongen, så mycket kärlek.
4, Eva och Adam -en klassiker vid det här laget.
5, Barnen på luna -lite sorglig, mycket fin.
6, Ebba och Didrik -världsklass.
7, En ö i havet -mer än kärlek, men fin kärlek
8, Flyg 29 saknas -vänskap och kärlek blandas huller om buller.
Här sitts det och lyssnas på Doctor Jones, Aqua. Herregud, jag är allt en liten 8-åring i själen♣
Filed under Listor, Svammel | Comment (0)Skräpkonst
Idag skulle jag testa alla funktioner på min nya mac och roligast var helt klart Photo Booth! Trots att jag var nyvaken, oduschad och allmänt skräpig fick jag till rätt roliga bilder. Notera denna, där sänglampan ser ut som en gloria ovanför mitt huvud. Är jag inte vansinnigt fyndig?
Alla har vi våra brister.
Om det är någonting jag är dålig på så är det att fylla i blenketter och dylikt. Hur man nu kan vara dålig på det? Och när man får sådana här blanketter finns det bara en saka att göra: ”Mamma, kan du hjälpa mig?”
En annas sak jag inte heller behärskar är dörrar. Under de nio år jag gick på höörs musikskola lärde jag mig aldrig åt vilket håll man skulle öppna dörren. Hur sjukt låter inte det? Lära sig långa recept utantill, spika prov, rita en hel kollektion barnkläder, förklara matematiska problem för yngre elever, sträckläsa tegelstenar till böcker och lära mig alla repliker utan och innan, sånt kan jag. Men när det kommer till att öppna dörrar är jag totalt värdelös.
Och nej, jag har inte någon cpskada, jag är inte handigkappad och jag har inte ett IQ på 40, jag har bara vissa udda brister.
UNIK SOM EN SPIK◊
Filed under Svammel | Comment (0)Kors i jösse namn!
Hola!
Jag har tänkt på en del märkliga saker idag. En märklig sak är att jag i mitt talspråk har lagt mig till med diverse gammaldags uttryck. Som exempelvis ”Nej men, Herre Gud!” och jag måste vara ensam om att fortfarande säga ”Åhh, nej” eller ”nedrans skit” i stället för ”Faaaaaan” när något går galet.
Ibland när jag snackar med mormor använder vi uttryck som gunstig junker, alltså ung man. Det låter festligt tycker jag. Och farmor använder i princip bara gamla skånska ord och uttryck. Glömmer aldrig när hon kallade Fredrik Reinfeldt för snåljude, haha.. Och ord som skenne-regn, flicksnärta, jänta och påg, grann, kjoltyg och sinnessvag går varma hos farmor.
Och är det någon mer än jag som kallar det för mobiltelefon? Säger inte alla bara mobil nu för tiden.
Och när slutade man säga ”ordning och reda, pengar på fredag?” Det måste förästen ha varit en förälder som kommit på det uttrycket. ”Var lydig unge, så ska du få dina 20 kr i veckopeng.” Typisk föräldra-motivation.
Men det värsta är att jag använder alla uttryck jag lärde mig runt milleniumskiftet. Som lide, shit pommes frittes och sinnes. Haha, jag går seriöst runt och säger saker som: ”lide att hon inte har opererat sina bröst”, ”shit pommes vad snygg han har blivit med åren” och ”det är helt sinnes vad svårt detta provet var svårt”
Usch och fy, stackars de som måste lyssna på mig. Fruntimmer goes fjortis♦
Filed under Livet, Svammel | Comment (0)Don´t know when I´ll be back again
Inatt drömde jag att F och jag hade gjort en film där han hade huvudrollen och jag spelade drottning. Drömde inte om själva filminspelningen utan att mina vänner och jag gick runt i en butik och fick syn på filmen. På baksidan var en bild på mig där det stod något om att rollen som drottning spelades av mig, den kända bloggaren.
Alla var imponerade och tyckte att F var hur cool som helst. Sen minns jag att jag satt i en stol med en tjej i knäet och snackade med tre söta killar som jag kände, dock glömt vilka nu. Så det var ganska jobbigt att ha en tjej i knäet som försökte stjäla uppmärksamheten. Men sen satte jag mig i knäet på en av killarna. Och han frågade vad jag tyckte om honom. Men han måste formulerat det konstigt för jag minns att jag svarade att jag önskade honom en god jul.
Jag skulle verkligen vilja kunna tyda denna drömmen, för när jag vaknade kändes det som att den hade en mening.
Det var i varje fall en av de bästa drömmar jag haft på länge!
Men som med alla drömmar, man måste vara där för att kunna uppskatta dem.
Snart åker jag till Italien och då ska jag gå runt och sjunga Leaving on a jet plan. Mamma kommer nog bli lite ledsen och Martin kommer bli helt galen, han hatar när jag sjunger.
Jag vet att låten inte handlar om någon som ska ut i krig. Men eftersom jag brukar romantisera händelser så tänker jag alltid att den gör det. Det är i mitten av 60-talets USA med allt vad det innebär. En ung amerikansk soldat ska lämna sin gravida fästmö för att åka och göra sin plikt i Vietnam. En ung pojke som bara är 20 år, går på college och har en pappa som själv är överste och en sån där hispig mamma som gråter när hennes ende son åker. Han har framtiden för sina fötter och alla chanser att lyckas i livet, men han blir dödligt sårad. Hans fästmö uppfostrar ensam pojken hon fick några månader efter att han åkt, och berättar varje kväll om vilken hjälte hans far var. Killens pappa tar livet av sig eftersom hans fru bryter ihop och anklagar honom för att ha dödat deras son genom att låta honom åka. Är inte det en film? Inte för att jag ser krigsfilmer men jag tycker det låter bekant.
Tänker lite på JJ Pryor i Amercan Dreams.
American Dreams är faktiskt en av världens bästa serier. Den och Upp till kamp.
Natti♣
Filed under Livet, Svammel | Comment (0)Psykbryt någon?
Alla som känner mig vet att jag blir vansinnig om jag inte får som jag vill. Iaf när det gåller saker jag har möjlighet att påverka. Som vilka personer mina kompisar ska sympati-avsky, vilka som ska bjuds när det är fest, vem som ska få de största kakorna (jag), vilka som ska tycka om mig och diverse andra saker. Får jag inte som jag vill blir det antingen kortslutning (tårar sprutar och jag skriker och ser med monsterblick på de som är utsatta) eller så planerar jag taktiskt hur jag ska få min vilja igenom (jag psykar folk till att göra som jag vill)
Vet inte vad detta skulle leda till. Ville mest säga att det inte är lönt att tjafsa med mig eftersom jag ändå kommer få som jag vill. Världen klarar sig inte utan sådana som mig. Så bara försök sno den största kanelbullen eller bjuda fuckface på din fest. Och bara försök att inte bli min.
Känner för att svära. Så fan i helvetes jävla idiot cp skit.
Filed under Svammel | Comment (0)Blond kille sökes!
Gick igenom min blogg som jag gör varannan månad (minst!) och blev brutalt chockad över en sak! Jag minns helt enelt inte vem en av killarna på min gullungelista är. Där fick jag för att jag inte skriver ut namn.. Det stod att han var blond och respektlös. Respektlös för all del, men har jag varit förälskad i en blond kille? Ja, naturligtvis, men kommer bara på en kille och han flög definitivt inte runt i mitt hjärta vid den tidpunkten. Jaja, tiden går vidare, jag kommer snart på det.
Nu är det hög tid att gå ner och störa-familjen-spela piano. vilket går ut på att man spelar en och samma melodi tjugo ggr utan att lyckas spela rätt en enda gång.
Sen ska jag kanske skriva in min nya lista ”30 saker att göra innan man dör” på datorn.
Godnatt min skatt, var snäll mot din katt och ta på dig din hatt◊
Filed under Kärlek, Svammel | Comment (0)
