Brittsommar, päls och investeringar

Träden lyser av guld och himlen är lika blå som en fjortonårings första ögonskugga. Ljuset är gulare än någonsin och varje dag fryser mamma in en liter hösthallon och kokar äppelmos. Det är för kallt med fula shorts men perfekt väder för kjol och tunna strumpbyxor. Jag går upp extra tidigt om morgnarna så jag hinner cykla det långa hållet till stationen. Utan jacka! Och så dricker jag Coca- Cola precis som om det var sommar igen.

Jag har fått all min mormors päls, all som fanns kvar efter att jag varit hemma hos henne och lånat och plockat. Tre pälsmössor och två pälskragar. Jag ser inte klok ut i mössorna men det struntar jag i. Lite lik ett tomtebo-barn blir man. De kommer från alla möjliga platser i världen och luktar spännande. Inte precis gott, men spännande. Som gamla böcker. Jag vet att vissa är gjorda av varg, andra av mink. Vargpäls är ganska strävt. Mest tycker jag om mina otroligt lena mössor i mörkbrunt respektive grått. Jag undrar vad för sorts päls det är. Av ren nyfikenhet alltså.

Idag var jag på Nova och lämnade tillbaka mina stövlar som var för små. Jag ville byta dem mot ett annat par men dem var spårlöst försvunna. Så nu får jag börja om mitt letande. Det känns tungt. Men jag föredrar ettusenfyrahundra kronor i handen än investerade i för små skor. I och för sig investerade jag en smärre förmögenhet i ett par skyhöga pumps för ett år sedan som jag än så länge aldrig har använt. Kanske struntar jag i skor och går barfota. Jag har nämligen hittat min drömjacka. En grågrön dröm från Lexington som tyvärr går loss på knappt fyratusen kronor. En parkas-liknande jacka med löstagbart fårskinnsfoder. Med fina knappar, läderdetaljer och fickor. Men hur många timmar måste jag säga till barn att lägga undan sina mobiler och sätta sig på sin plats för att ha råd med den?

test Filed under Okategoriserat | Comment (0)