Sällskap

Mormor och morfar är här på middag. Det är så himla bra. Livet har varit upp och ner hela veckan och inget hjälper som att umgås med mormor. Vi pratar om vem som ska vinna Maestro, om vintrar på Bråten och om hur mycket det finns att fylla sina dagar med förutom jobb. Och så berömmer hon mig för mina insatser på jobbet. Som jag först fått skryta om hur mycket som helst. Morfar är förresten också bra. Han och jag har kommit på att jag måste gifta mig med en man som kan stryka, diska och dammsuga för det gillar inte jag. Däremot är jag duktig på att dammtorka, tvätta, plocka i ordning, bädda och handla mat  Och så säger morfar att han måste stå ut med någon som pratar oavbrutet och det är förstås sant. Det enda joxet i glädjebägaren är att jag blir så himla avundsjuk på hur bra han och mormor har det tillsammans. Jag vill leva deras liv.

Mormor är den person jag tycker mest om i hela världen förutom mamma och pappa. Hon är som jag fast mycket förståndigare. Någon gång ska jag skriva hennes memoarer. Om hur hon for iväg ut på landet med sina syskon under andra världskriget, om hur hon och hennes väninnor busringde från en telefonkiosk utanför flickläroverket, om hennes och Birgits legendariska Österrikeresa som tonåringar, om hennes sjuksyster-praktik i Jokmok då riddar Rödskägg blev förälskad i henne och om hur hon och morfar åkte iväg till Rumänien och stannade tills mamma blivit ett år, om hur hon tog körkort och började läsa psykologi med tre småbarn och ändå blev så duktig att hennes patienter inte lät henne gå i pension, om hur hon när jag var liten låtit mig prova hennes gamla kläder från 50-talet, låna hennes smink och brodera mig med hennes smycken, om hur hon låtit mig och mina kusiner tejpa upp teckningar på varje kvadratmeter vägg i hela sitt hus när vi lekt vernissage samt servat oss med låtsas-champange och köpt våra slarviga teckningar för en femma styck. Allting hon säger lagrar min hjärna och minns i evigheter. Hon ger kloka råd från hjärtat och är varken fördömande eller förklemande. Jag ska bli precis som henne när jag blir stor. Jag behöver bara bli lite klokare först. För hon är inte perfekt. Hon är bara jag fast bättre.

test Filed under Okategoriserat | Comment (0)