Flickkärlek

Mina tre bästa vänner just nu:

Stacey Kent, för hon är alltid där. Till och med klockan fem på morgonen när jag bara gråter och tycker synd om mig själv. Hysteriskt sorgligt, mest för att jag slösar mina sov-timmar på en pojke. Å andra sidan, om han är mitt livs kärlek har jag all rätt att sörja för att han beter sig som en elaking.

Reena. Min söta älsklingsflicka som gör att jag skrattar när jag egentligen vill gråta. Reena som drar med mig ut varje kväll, gör mig fnittrig och får mig att skratta bort alla kvällar. Dessutom tycker hon att jag är minst lika skrattframkallande och berättar varje dag om mina hyss eller felsägningar för sina vänner hemma i England. Utan henne hade Bologna inte alls varit lika kul. Hon är mitt lyckopiller, min kompanjon och världens bästa killmagnet. Och hos henne får jag klaga hur mycket som helst, dessutom kommer hon med bra råd och förnurliga förslag. Och så förstår hon precis, hon dömer varken för hårt eller säger precis vad jag hon tror att jag vill höra.

Hannah som skypar med mig nästan varje dag. Och som alltid gör att jag förstår att det faktiskt är rätt bra att vara i Bologna jämfört med i skåne, trots killproblem. Hon är min lilla svenska ö i ett stort italienskt hav och uppdaterar mig alltid om vad som händer hemma, vad hon äter (mycket intressant tycker jag) och om de senaste intrigerna i Skilda världar. Jag tycker gott att hon kan komma tillbaka till mig och det tycker nog hon också.

Men den främsta anledningen att jag tycker om dessa tre flickor är (förutom att dem är helt fantastiska personer alltså) att dem har tid för mig och pallar med mig. Med dem är prattiden just nu (alltid?!) uppdelad 70-30 till min fördel. Jag måste lära mig att världen inte kretsar kring mig. Jag jobbar på det, lite sådär inaktivt i och för sig.

test Filed under Okategoriserat | Comment (0)