Filmvetenskapliga institutionen rappoterar
Idag har jag lekt bio. Vilket betyder att jag har ätit godis och sett på film. Kvaliteten har det varit si och så med men man kan inte klaga på kvantiteten. Hela sex filmer har jag hunnit med.
Jag gick ut med lättviktaren Romy and Michele’s high school reunion. En film med Lisa Kudrow, Phoebe i Friends. Mer finns egentligen inte att säga om den filmen. Om jag tycker de var töntig, vad ska då inte alla andra tycka?
Nästa film jag såg var Strike! aka All I wanna do. En HELT FANTASTISK film. Jag började nästan gråta. Kirsten Dunst hade en av huvudrollerna. Tycker om henne hemskt mycket, hon är så mystisk med sitt alvlika utseende, sin bleka smala kropp och sitt vitblonda hår. Filmen utspelade sig på ett brittiskt flickintenat någon gång på 50-60talet. Även Vincent Kartheiser, Pete Campbell i Mad men, hade en ganska stor roll. Honom tycker jag också hemskt mycket om.
Den tredje filmen jag såg var Now and Then. Ganska bra. Det var en sådan film där man får följa karaktärernas barndom men även deras vuxna liv. Barndomsscenerna vann med hästlängder. Ibland var de riktigt riktigt fint och sorgligt. Fyra flickor som alla kommer från trasiga familjer målar garageportar medan de dansar och lyssnar på Sugar, sugar. De dricker Coca Cola ur glasflaskor, möter en vietnamkrigare, blir kyssta av granpojken, cyklar i typiska amerikanska förorter och försöker hitta sig själva. Allt i en trevlig 60-talsmiljö.
Nästa film i ordningen var The House Bunny. En tjej blir för gammal för Playboy mansion och hjälper därför flickorna på ett sorority house att bli slampiga så killarna vill ha dem. Inte den bästa film jag sett om man säger så (Men den slår ju Paris Hilton’s The hottie and the nottie.) Det enda intressanta med filmen var att Anna Faris, Erika (tjejen som födde Monica och Chandler’s barn) i Friends, spelade huvudrollen.
Kvällens roligaste film var helt klart Oss torpeder emellan. Och visst var det en föredetta Friends-stjärna som hade huvudrollen. Nämligen Matthew Perry aka Chandler. Filmen var svinrolig men jag tvivlar på att den hade varit lika bra om man bytt ut skådespelarna. Filmen handlade om torpeder som försökte blåsa varandra och mitt i det hamnar en skräckslagen tandläkare. Otippat att jag skulle gilla den.
Sist ut, än så länge, är Clueless. En klassiker! Att den är rena ripoffen på Jane Austen’s Emma gör inte det minsta. Att den är det är det tyvärr inte många som förstår. Antingen har de inte sett filmen eller så har de inte läst boken. Vilket som är värst att man missat? Det är som att välja mellan pest eller kolera. (okej, Emma, men ändå) Alicia Silverstone är så skön. Så genomgullig, bratig och ytlig. Och hennes röst, exakt den rösten vill jag ha!
Leave a Reply