A walk along memorylane och fan ta förnuftet.

Otacksam, så jäkla otacksam.

När alla andra försvinner in i framtiden tar jag en promenad längs minnenas allé. Jag får till och med hjälp av ödet. Otacksam som jag är brukar jag låta förnuftet styra. Fuck förnuftet! Inte förrän efteråt när allt återgått till det normala ångrar jag mig. Då ligger jag däremot och grämer mig i all oändlighet. Mitt liv är således fullt av oavslutade affärer. Det är både ett bakslag och en trygghet. Hur som helst, jag skulle inte vara utan dem för allt i världen. Även om dem ibland gör mig mer än lovligt bitter.

Nej, om man någon gång skulle ge sig hän? Skratta ni över frågan. Ni som oftast inte tycker jag gör annat och som tror att jag inte har förmågan att lägga band på mig. Det har jag! Jag låg aldrig med Sebastian! In your face!

test Filed under Okategoriserat | Comment (0)