Stil?

Jag håller på att få en visdomstand så jag tänkte ge er några visdomsord. Eller en visdomsfundering.

En sak jag har tänkt på är det här med stil. Bra smak och bra stil. En kultiverad smak och en förädlad stil tyder på en lite mer bildad människa. Ofta betyder det att man svänger in på en lite smalare väg och ratar det allt för kommersiella. Så är det i varje fall med musik och litteratur. Men inte med mat. Med böcker kan man vara petig men inte med maten. Folk som snöar in sig på en viss sorts musik anser jag vara mer intressanta än folk som lyssnar på allt. Men folk som bara äter samma sak tycker man spontant är rätt trista.

Jag är tyvärr lite tvärt om. Jag har en ganska bred musik- och litteratursmak men är fruktansvärt kräsen med maten. Fisk och skaldjur, kokta grönsaker, ägg, gröt, lingonsylt, falukorv och köttbullar, kokt potatis, vaniljglass, blodkorv och potatisbullar, inläggningar, stuvningar och kött med äckligt fett är jag gärna utan.

Däremot gillar jag massor av olika sorters musik och böcker. Italienska låtar, 60-70-talsmusik, klassisk musik och klubblåtar samsas med 90-tals klassiker på min mest spelade spellista på spotify. I min bokhylla trängs chiclits med klassiker, barnböcker, diktsamlingar och mina gamla skolböcker som jag helt enkelt inte kan få nog av.

Men det är klart, allt gillar jag inte. Jag lyssnar över huvud taget inte på hårdrock. Inte ens vanlig rock. Eller techno. Jag har aldrig förstått vitsen med musik som varken går att dansa till, sjunga med i eller äta middag till. Och jag skulle aldrig få för mig att läsa fantasy eller manga. Och jag är alltid skeptisk till de senaste storsäljarna. För att inte tala om Twilight, där veknar jag inte för en sekund.

Men kort och gott, jag har nog inte särskilt fin, kultiverad smak. Fast jag själv envisas med att tro det.

test Filed under Okategoriserat | Comment (0)